Penna eller padda i skolan - varför inte båda?
Jag tycker att det är frustrerande att läsa så mycket negativt i media om digitaliseringen. Det blir ofta en ensidig debatt som blir väldigt svart eller vit och jag kan uppleva att begreppet digitalisering används utan att man specificerar vad man menar. Både det digitala och analoga behövs och pedagogiken ska styra tekniken.
Jag läste i veckan en artikel hos Vi lärare ”Datorer på lågstadiet splittrar lärarna” där det lyftes fram i slutet av artikeln att man kanske också behöver lyssna till de positiva reaktionerna kring att användandet av digitala verktyg i skolan.
Jag vill i detta inlägg använda min lilla röst i den stora debatten och ge min bild då det kommer till den delen av digitaliseringen som handlar om användandet av digitala verktyg i undervisningen, främst som skrivverktyg. Jag vill inte göra det till något som är svart eller vitt. Jag önskar att vi kunde lyssna på och lära av varandra så att det analoga och digitala möts utan att behöva vara motpoler. Det är viktigt att problematisera och ifrågasätta saker, men jag skulle önska en mer nyanserad debatt kring användandet av digitala verktyg.
Pedagogiken styr tekniken
Att bara ”slänga in” lite maniklar i ett klassrum är ju såklart inte automatiskt något som gynnar elever och deras kunskapsinhämtning. Men det kan däremot genomtänkt användning av digitala verktyg göra. När vi faktiskt låter pedagogiken styra tekniken. Men vi lärare kan faktiskt inte automatiskt allt, även om man tycks tro det titt som tätt. Vi kan faktiskt behöva lite kompetensutveckling också. Hur och till vad kan jag använda dessa verktyg på lågstadiet? På mellanstadiet? Utan att det blir till något som bara distraherar eller används som stötdämpare åt exempelvis utåtagerande elever.
Mina elever skriver för hand men även digitalt. Det beror på vad vi gör och vad syftet är. Ett kunskapskrav är att eleverna ska kunna skriva med läslig handstil men även med digitala verktyg (kriterier för bedömning svenska åk 3, centralt innehåll svenska åk 4-6). Eleverna ska även få träna på grundläggande textbearbetning med ökad progression (centralt innehåll svenska åk 1-3 samt åk 4-6). För att kunna genomföra textbearbetning på ett bra sätt så skriver eleverna texter digitalt. De får sedan återkoppling på sina texter och kan då bearbeta och förbättra dem. Eleverna blir oftast inte lika motiverade till att bearbeta, sudda och skriva om en text som man skrivit för hand. Det hade inte jag heller blivit …
Om vi däremot ska skriva minnesanteckningar eller planera en berättelse, skriva stödord och så vidare, då skriver vi för hand. Både det digitala och det analoga skrivandet är viktigt, men fyller olika syften beroende på vad vi gör. Det ena behöver inte utesluta det andra.
Mer kompetensutveckling behövs
Kanske är en del av problemet, det som ger den negativa synen på användandet av digitala verktyg i skolan, att datorer och iPads slängdes in i klassrum utan att först ge lärare kompetensutveckling, utan att fylla på med kunskap inom IT, utan att prata om hur man kunde använda dessa verktyg på bästa sätt för att gynna elevers kunskapsinhämtning samt att man inte heller alltid ser till att det finns tillräckligt med IT-stöd när saker krånglar och faktiskt inte fungerar. Många har fortfarande inte fått denna kompetensutveckling. Andra ligger långt fram. Återigen, digital teknik gynnar inte automatiskt elevers kunskapsinhämtning. Speciellt inte om de som sagt bara används som stötdämpare till utåtagerande elever eller lite oplanerat som en pausuppgift. Hur får vi det att fungera på ett bra sätt i våra klassrum? Hur används verktygen så att de inte blir en distraktion eller pausuppgift? Hur fångar skolledare upp de kollegor som inte har kunskap om eller har ett brinnande intresse av IT? Vilken kompetensutveckling behövs eller önskas av dem som faktiskt står där i klassrummet och ska använda digitala verktyg tillsammans med eleverna? Vad förväntas man ta redan på eller kunna själv?
Det finns många saker som digitala verktyg kan bidra med som exempelvis mängdträning, digitala besök på museum som ligger långt bort, till att söka information, i kompensatoriskt syfte, som ett socialt utbyte då man exempelvis arbetar med återkoppling, för att redovisa ett projekt med hjälp av green screen, till att programmera och mycket mycket mer. Men, hur får vi det tekniska att fungera med hållbara metoder så att undervisningen kan bedrivas med elevernas kunskapsinhämtning i fokus och utan laggande datorer, internet som kopplar ner eller säkerhetsskåp som står illa till och dessutom saknar tillräckligt många laddare eller distraktion från det som ska vara i fokus. Och hur får lärare kompetensutveckling som faktiskt ger en ökad måluppfyllelse?
STL gör att jag kan använda digitala verktyg på ett genomtänkt sätt
Jag har inte alla svar såklart. När eleverna skriver använder jag en metod (STL- skriva sig till lärande) som jag ser fungerar, gynnar elevers kunskapsinhämtning och gör att jag kan använda digitala verktyg på ett genomtänkt sätt i mitt klassrum utan att för den sakens skull slänga alla pennor och bränna alla papper. Jag har elever som inhämtar kunskaper, skriver långa och utvecklade texter, är mer motiverade än tidigare och som får en ökad självkänsla.
Allt flyter såklart inte alltid på, men elevernas utveckling är bevis nog för mig för att jag ska vilja fortsätta använda digitala verktyg på olika sätt, genomtänkt och som EN del av min undervisning.
Maria Wiman önskade en fika med ministrarna och hon fick, nästan i alla fall, sin önskan uppfylld. Då passar väl jag på också. Jag önskar lite klassrumsbesök och bjuder gärna in en och annan politiker i mitt klassrum. Varmt välkomna!
/Emma
Vill du läsa exempel på hur jag jobbar med STL så kan du läsa mina tre senaste blogginlägg:
Exempel på STL-cirklar i matematik
Så arbetar jag med en STL-cirkel i SO och svenska
Skriva sig lärande skapar engagemang, skrivglädje och självständighet
Några rapporter:
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
